In memoriam

 Krister Brandt 1943 - 2005

Författare, fotograf, fabulör, inspiratör, modellbyggare. Det har funnits många sätt att se på KBran. Andra människor - från andra sammanhang - skulle kunna lägga till lärare, humanist, kåsör, debattör, politisk motståndare och kritiker.

Alltid närvarande var författaren Krister Brandt. Lekande med ord och halsbrytande meningsbyggnader, med listiga anspelningar och ofta med en klok tanke. Hans texter var läsvärda av egen kraft och alltid skrivna med finess. Man fick ofta känslan av att känna igen något, men visste inte riktigt vad. God kunskap i Eddan, världslitteraturen och Bibeln var närmast nödvändig men han varken bekräftade eller dementerade framlagda teorier.

Vägen från författarskap till WNJ kan tyckas lång men är det inte.

Westergötland-Nerikes Jernvägar/Skövdebanan började byggas av ett gäng glada entusiaster som en normal modelljärnväg. För Krister var det något mer. För honom var det att förverkliga en fiktion. Historien om den lilla banan med de stora problemen, upp genom västgötabygd och in i Tiveden.

I det första reportaget i Allt om Hobby 1979 – det skulle komma många fler – finns en bild över bangården i Mölltorp. Ännu inte elektrifierad och igenkorkad med tåg på alla spår. Längst nere till vänster ser man två sjukvårdare bära bort en person på bår. För övriga deltagare vid fotosessionen ett störande inslag i bilden men som Krister absolut ville ha med. Förklaringen hittades senare i den publicerade artikeln. Det är tågklareraren i Mölltorp vi för första gången får stifta bekantskap med. Ett mycket svagt kort inom WNJs förvaltning och som man inte lyckats hitta någon ersättare för. (Problemet kvarstår för övrigt ännu idag. Då och då får vi samma märkliga anhopningar av tåg på alla spår i Mölltorp.)

Fiktionen växte från artiklar i AoH, till stora boken om WNJ, Westergötland-Nerikes Jernvägars Årsberättelser, och vidare in på hemsidan. Hela tiden med en konsekvens i text och bild. Personer vaknar till liv och får sin historia berättad. Vi lär känna lokförare Völund Blodörn och fifflaren von Gaastrijchts, stiftsjungfru Leonora Ludensvaan och stationsinspektor Gustaf Jämmerdal. Aldrig har en MJ-bana fyllts med så mycket kött och blod, så mycket liv och känsla.

Kristers sätt att fotografera banan har också betytt mycket för illusionen och har bildat skola för hur MJ ska fotograferas. Idag är vältagna bilder med liten bländare och stort skärpedjup en självklarhet. Det var det inte på 70-talet.

Modellbyggaren Brandt är också en viktig person. Hus och landskap på modelljärnvägar brukar vara ett eftersatt kapitel men inte på WNJ. Här är det snarast järnvägen som får stå tillbaka och ringla sig underordnat genom landskapet. Kristers och Ammis sätt att bygga hus är något alldeles extra. Exakt dokumenterade, byggda med stor teknisk skicklighet och målade med kärlek och känsla. Om inget annat så är detta en kulturgärning. Att återskapa och bevara för framtiden en bild av hur det en gång såg ut. Det är sådant museer brukar vara till för.

Sammantaget har Krister och hans verk varit en fantastisk inspiration för många av oss. Krister visade i text och bild hur man skulle bygga. Vi fick facit i handen, nu var det bara att sätta igång. (Att vi därefter haft betydande problem med vår uppgift är en annan historia, men knappast något Krister ska lastas för.)

2006 är det 30 år sedan Skövde Modellsällskap bildades och banan började byggas. Jubileet får avnjutas utan Krister. Sjukdom och elände – det Krister pratat om som "is i växlarna" – satte till slut stopp för fortsatt trafik för hans del. Andra tåg får rulla vidare men utan den store lokföraren.

Lite tråkigare kommer det allt att bli.

Mats Björkelund

Addendum. Kristers sista artikel införs i decembernumret av Allt om Hobby 2005. Det handlar om ställverket i Mölltorp med förebild Skara. På WNJ byggs ställverket mycket sent, 1929, för att underlätta arbetet för – tågklareraren i Mölltorp. Cirkeln är sluten. DS.