Elektrolok

D-lok 383 och 308 i Mölltorp.

SJ litt Ha och Hg i Mölltorp

Statens järnvägars elektrolok littera Hg, det vanligaste på linjen Skövde-Karlsborg som på modellanläggningen representeras av Mölltorp som är den station där SJ möter WNJ och varifrån sidolinjen på privatbanan mot Forsvik-Tiveden-Laxå utgår.

Modellen är en byggsats från Skanex och anses vara en av de bästa svenska modeller som kommit ut på marknaden.

Rapiden är en annan favorit, länge på önskelistan innan den kom som modell och inte heller särskilt sannolik på Karlsborgsbanan.
    Här håller Jecos Rapid i Mölltorp vid ett sällsynt tillfälle. Inspektorerna Pralin och Jämmerdal, vana vid WNJ-banans ånghäckar, har fått något nytt och modernt att fundera över.

Ett Ub-lok växlar i Mölltorp där det inte hör hemma. Det är den första i en rad modeller av ett länge önskat favoritlok, en inte helt enkel Perl-byggsats med Merker & Fischer-underrede där hjulen visade sig klogga igen väldigt fort. Modellen fungerade bättre med Roco-chassi som användes i nästa upplaga. Nuvarande Ub-modeller av Jecos tillverkning är pålitligare ändå men Ub är knappast ett linjelok. Det hör hemma på modelljärnvägar med mycket spår och stora rangerbangårdar. Växlingen på SJ-spåren i Mölltorp var inte större än att den klarades med ordinarie dragfordon, vanligen ett WNJ-lok som efter de avtal som fanns tilläts gå in på statsbanans spår. Rutinen var den att SJ-tåget stannade på spår två och att WNJ-loket kopplade intill de vagnar som skulle vidare mot Skövde. (Många läsare som bor längs Karlsborgsbanan minns säkert växlingsuppehållet i Mölltorp, hur WNJ-loket, ofta försenat, töffade förbi och hur det gick som en stöt genom tåget när vagnarna sköts intill.)

En trotjänare på Skövdebanan är denna modell av Statens Järnvägars litt Mg, en HobbyTeknik-plåt över ett Kleinbahnchassi som varit med så länge att det mist sitt nyhetsvärde. Igen: detta är den mest pålitliga mekanism som rullat på Skövdeanläggningen (och den har rullat långt). I brist på malmvagnar (sådana gick inte på Karlsborg) låter vi Mg:n dra ett tungt tåg Fleischmann-Roco-Pocher svenska vagnar, gärna med reklampåskrifter. Resultatet har blivit ett färgglatt tåg med, numera, inte så få samlarmodeller. Det dånar i lokalen när Mg-tåget rasslar igenom Mölltorp.

Sällskapet har gott om rullande materiel. Tillsammans disponerar medlemmarna en ansenlig lokpark, fråga är bara hur den skall motiveras på anläggningen. Vad göra med t.ex. Jecos Rapid-lok eller Tekno Byggs Mdr-dressin, båda trevliga modeller men kanske inte typiska på Karlsborgsbanan. Resultatet blir att de degraderas till vitrinmodeller som bara i undantagsfall visar sig i Mölltorp när vi kör tidigt 60-tal.

SJ litt Ha, en byggsats från Jeco, monterad av Skövdesällskapets lokbyggare framför andra, Göran Axelsson. Kvalitetsstämpeln, tillfälligt ändrad, är en passning till trogna märklinister.
    Ha är ett lok som gick på Karlsborgsbanan och som därför får dra runt också HO-tågen på Skövdeanläggningens SJ-slingan, vanligen ett blandat tåg med Co6-vagnar och – alternativt – Hg-lok. All realism försvinner dock när man inser att tåget går bara runt, runt i tunneln, att någon växling inte förekommer vare sig i "Karlsborg" eller "Skövde" (som är samma sak på den underjordiska bangården). Vi är för lata att efter varje varv ställa loket i andra änden av tåget. Tro oss, man tröttnar. Den förkättrade rundbanan har sin tjusning. Och hur SJ sköter trafiken är inte WNJ:s problem.

Frontvy X2000. Jo, vi kör med sådana också. Men tala inte om det för någon...