Kvarstad – en resa i tid och rum
Rekonstruktionsmodell av Lars Agger som visar Kvarstad
så som dess äldsta bosättningar kan tänkas ha sett
ut. Modellen bygger på utgrävningar strax väster om vadstället
nedanför WNJ:s forna lokstall, för tusen år sedan och
med högre vattenstånd, sannolikt segelbart ända in till
nuvarande samhället. (Man jämföre Birka.)
Så vitt går att bedöma
levde de äldsta Kvarstadborna av jakt och fiske (speciellt abborre,
som vi sett). Fynden visar att man handlade med utterskinn och Perldetaljer
med flera så kallade "hard-to-find-details". (Se också
kapitlet Sjöfartsnytt.)
Foto: Conny Magnusson
Här har evolutionen gjort sitt. Tusen år har gått och Smalspårsfrämjandet håller årsmöte. Man visste inte då att det var detta som skulle bli Kvarstad men alla var överens om att det var ett lyckat möte. Ordförande Björn Dahlström håller i dagordningen, Jan Frelin och Nils Bergwall avvaktar till höger. Övriga främjare har bänkat sig ungefär där Stora Lögnens sjödistrikt skulle komma att breda ut sig inom några år.
Foto: Conny Magnusson.
Innan Kvarstad blev Kvarstad kunde rummet användas till mycket, framför allt som samlingslokal under Bankalasen som nu hörjade bli tradition. Deltagare på denna bild, alla trogna gäster är från vänster Erik Walde (bygger svenskt smalspår i O:an), Nils Feuk (pratar gärna katt med Ammi), Lars Hagström (museiman från Lindesberg), Jörgen Bergfors (mångbegåvad byggare och konstruktör från Rimbo Grande), Bo Japlin (dekalframtagare från MRW, Göteborg) och Hans Dagermark (chefsideolog i Skövde Modellsällskap).
Kvarstadrummet borde förklaras för mj-historiskt minnesmärke. Här introducerar Lars Lundgren, trea från vänster, TB-kopplet, numera standard på Sveriges HO-klubbar. Utgångspunkt var Fleischmann och GMJS tråd/bygel-koppel i skala O. Så där alldeles ny var inte idén men Lasse kunde visa att det fungerade också i HO under förutsättning att man höll toleranserna och hanterade pianotråden rätt.
Här har det börjat hända saker...
... och här. Vi har tagit ett totalgrepp och denna gång heslutat göra sakerna i rätt ordning så som till exempel Dave Frary föreslår.
Alltså började vi med att klä väggarna med masonit för att underlätta kulissmålning. (Som skulle ha kommit igång direkt, men som dröjde till vintern 2003 och fortfarande är under arbete.)
Därefter satte vi upp gradänger för belysning innan vi gick på bordskonstruktionerna som byggdes mycket rationellt enligt amerikanskt T-girder system med Peter Nelander som arbetsledare. Landskapet, förutom bangården, delades i sektioner som kan lyftas ur och arbetas på var för sig.
 |
Ett bildbevis från 1988 på att det nu och då jobbas på banan. Här banarbetar Mats Björkelund, expeditiv och resulatinriktad och med nödvändiga verktyg försedd, på linjen i Kvarstad. Målet är att vinna spåranslutning med Forsvik. |